onsdag 30 november 2011

Vad händer egentligen med Villeroy & Boch, massiv aktieutdelning

Det gamla Värmdöföretaget Villeroy & Boch, Gustavsberg AB har sagt att man kommer att bibehålla verksamheten i Gustavsberg. Man ska bygga en ny fabrik och sälja marken där den nuvarande fabriken ligger. Att bygga en ny fabrik kostar stora pengar. Vi talar sannolikt om mellan 300-400 miljoner kronor.
För att kunna finansiera en sådan utbyggnad krävs egna pengar. Sannolikt behöver bolaget minst 100 miljoner kronor i eget kapital.

När man läser årsredovisningen för 2010 blir man lite undranden. Det kan tyckas lite märkligt att de svenska bolaget lämnade en aktieutdelnng på 128,9 miljoner kronor till det tyska moderbolaget. Bolaget har nu kraftigt reducerat det egna kapitalet från 153,94 miljoner till 39,7 miljoner. Dessutom har man disponerat 30 miljoner kronor av de obeskattade reserverna och skapat vinst genom detta. Totalt har man minskat det egna kapitalet med cirka 150 miljoner kronor under 2010. Soliditeten har genom detta minskat drastiskt, från 41% till 15%.

Bolaget Villeroy & Boch har problem med lönsamheten. Till detta kommer att man har missbrukat sin konkurrenssituation och har fått böter av EU kommissionen på 71 miljoner €, länk. Detta ska jämföras med börsvärdet på bolaget som är cirka 86 miljoner €.

Det finns just nu fler frågor än svar.

Hur tänker egentligen Villeroy & Boch?

fredag 25 november 2011

Rapport från Ambulanshelikopterns besök hos Rotary i Värmdö

Följande material har hämtats på Värmdö Skeppslags Rotaryklubbs hemsida, länk. Publiceringen görs mot bakgrund av att materialet bedöms ha allmänt intresse.
Den 27 okt fick vi besök av Ingvor Florin från Ambulans Helikoptern.
Först fick vi information om det viktiga arbete som teamet gör och
sedan kom helikoptern och landade utanför på gräsmattan - Kanon !
Stort TACK till Ingvor och hela hennes Helikopter Team.
På bild nedan Ingvor tillsammans med vår president Kent Vesterberg.

 


Här nedan några bilder från Ambulans Helikopterns  besök.






<><><><><><> 
Här följer funktionärerna i klubben.

Styrelse & Funktionärer 2011-2012


PresidentKent Vesterberg08-57021548kent@zolv.se 
Tillträdande PresidentHans-Ove Görtz
070-5703667
Vice PresidentLena Blixtz070-6339767
Past PresidentJan Dolk
08-57035607
SekreterareJan-Olof Engström
0708-903009
Ordf. Past PresidentrådetKenneth Hertzman08-7158692
ProgramansvarigLena Blixt070-6339767
SkattmästareRoland Kjellström
0708-990588
KlubbmästareÅke Cederqvist
070-5464727
ake@cederqvist.se 
IT-anvarigLars Melin08-7155110lars.h.melin@comhem.se 
ArkivarieChrister Hillerström08-57024476c.hillerstrom@telia.se 
UngdomsutbyteMonica Pettersson08-57164646



Det är värt att notera att Hans-Ove Görtz är ordförande i Vård- och omsorgsstyrelsen i Värmdö kommun, ordförande i Gustavsbergsbadet, ledamot av samhällsplaneringsnämnden samt kommunfullmäktigeledamot.


Jan Dolk sitter i ett antal nämnder i Värmdö kommun, däribland Vård- och omsorgsstyrelsen.


Lars Melin är politisk sekreterare anställd av Värmdö kommun, samt ledamot av kommunfullmäktige.


Monica Pettersson är kommunfullmäktiges ordförande, ordförade i finansieringsnämnden för äldreomsorg samt ersättare i  kommunstyrelsen.


En fråga är om andra medborgare i Värmdö kommun skulle kunna disponera ambulanshelikoptern på samma sätt som dessa ledande kommunpolitiker nu gjort?


En annan är om det man gjort är lagligt?


En tredje är vem som betalt det hela. Enligt upplysningar kostade "visningen" minst 20.000 kronor, sannolikt mer. 

tisdag 22 november 2011

Maktmissbruk eller klart att grabben ska få visa helikoptern


Vem behövde räddas?


Hänt i Värmdö
Värmdö Skeppslags Rotaryklubb består till en inte obetydlig del av aktiva politiker i Värmdö kommun. Om det var för att rädda sina samveten, ren nyfikenhet eller att dessa utnyttjade sin ställning ska bloggen låta vara osagt. I vart fall landade ambulanshelikoptern lagom till Rotarymötet den 17 oktober 2011 vid lunchtid. Ingen av medlemmarna i Rotary var vid den aktuella tidpunkten allvarligt sjuk, ingen behövde vård av något slag. Landningen förefaller därför ur landstingets synvinkel som en helt onödig extrakostnad.

Många vill säkert visa upp en helikopter för sina kompisar. "Rotarianerna" i Värmdö Skeppslag har speciella möjligheter att få sin göra lite mer än andra. Många skulle säga att detta är maktmissbruk.

Bloggen ställer följande frågor:
1. Vem har beställt ambulanshelikoptern till mötet?
2. Vem betalde visningen?
3. Har någon funderat på om den här lilla visningen är laglig eller olaglig?
4. Om den är olaglig, vad får det för konsekvenser för den/de ansvariga?

Bilden ovan är hämtad från Rotarys egen hemsida,
 länk.
Inlägget är i allt väsentlig hämtat från Mårtenssons meningar, länk.

fredag 19 augusti 2011

Värmdö löneledande, se jämförelsen


Befattning Värmdö Österåker Vallentuna
Kommundirektör 97000 90000 80000
Kanslichef 72000 48000 ej i ledningsgrp
Personalchef 62000 58000 52000
Bygg- miljöchef 62000 Finns ej ej i ledningsgrp
Samhällsbyggnadschef 75000 61500 67000
Produktionschef 67500 65000 Finns ej
Ekonomichef 64000 61700 52000
Socialchef 68000 61500 67000
Kundvals- o finansieringschef 67500 61500 Finns ej
Tjänstebilar Ja, samtliga Nej, ingen Nej, ingen
Uppsägningstid 6 mån 1-12 mån* 3 mån
Fallskärm Ja, alltid 24 mån Nej Nej aldrig
Total avvecklingstid 30 mån Max 12mån 3 mån












* Beror på anställningstid. En nytillträdd kommundirektör har 18 månaders uppsägnings-
tid om kommunen säger upp avtalet.



Guldregnet över Värmdö kommuns chefer

En liten bild av förhållandena för cheferna i Värmdö kommuns ledningsgrupp.
Förmånerna är helt enastående i kommunSverige.

1. Samtliga chefer har rätt till 6 månaders uppsägningstid plus ett avgångsvederlag på 24 månader. Totalt 30 månader. Detta är på många sätt Svenskt kommunrekord och det är inte i sparsamhet
2. Om det blir tvist om uppsägningen ska den hanteras på dyrast möjliga sätt, dvs skiljemän, dä skattebetalarna står för kalaset.
3. Samtliga 9 chefer har rätt till tjänstebil.
4. Nya löneförhöjningar ska förhandlas för att gälla 2013 utom för kommundirektören som får nästa löneförhöjning 2012.
5. Kanslichefen är ständigt förordnad kommundirektör när kommundirektören inte är tillgänglig. Det innebär att hon inte kan ta semester samtidigt som kommundirektören. Bloggen förutsätter att löneavdrag har skett eller kommer att ske.
6. Alla har dessutom rätt till representation någon beloppsbegränsning.

Bloggen har samtliga anställningsavtal i pdf format för den som är intresserad.


tisdag 26 juli 2011

Värmdö löneledande!

Enligt lönerankningen från Dagens samhälle, länk hamnar Värmdö på femte plats i rankningen av de bäst betalda kommundirektörerna i Stockholms län. Om man gör samma jämförelse för landet hamnar Värmdö på plats 13 av 290. Sätter man lönen i relationen till folkmängd, för kommuner i samma storlek i Stockholms län leder Värmdö kommun överlägset.

Listan för Stockholms län ser ut så här:
1. Stockholm 136.000, 851.155 innevånare
2. Södertälje 105.200, 64.619 innevånare
3. Nacka 104.000, 90.108 innevånare
4. Sollentuna 98.700. 65.047 innevånare
5. Värmdö 97.000, 38.396 innevånare, kostnad per capita: 50,78 per år*
5. Solna 97.000, 68.806 innevånare
7. Järfälla 96.000, 66.565 innevånare
8.Upplands Väsby 94.000, 37.594 innevånare, kostnad per capita: 39.91 per år
9. Huddinge 93.000, 97.959 innevånare
9. Täby 93.000, 61.272 innevånare
11. Botkyrka 92.700, 83.184 innevånare
12. Österåker 90.000, 39.521 innevånare, kostnad per capita: 36,35 per år
13. Lidingö 89.100, 44.041 innevånare, kostnad per capita: 32,29 per år
14. Nykvarn 86.500 9.318 innevånare
15. Haninge 85.600, 77.450 innevånare
16. Ekerö 84.500, 10.907 innevånare
17. Norrtälje 84.000, 56.113 innevånare
18. Sundbyberg 82.000, 38 977 innevånare, kostnad per capita: 33,58 per år
19. Danderyd 81.000, 31.418 innevånare, kostnad per capita: 41,15 per år
20. Tyresö 80.000, 42.987 innevånare, kostnader per capita: 29,70 per år
20. Vallentuna 80.000, 30.211 innevånare, kostnad per capita: 42,26 per år

Genomsnittet för kommuner i jämförbar storlek i Stockholms län är 38,25 kronor per capita och år. Det skulle för Värmdös del innebära en kommundirektörslön på 92.000 kronor per månad.

*=I Värmdö kommuns fall har man förutom lön även gjort extra pensionsavsättningar på 26.309 kronor per månad. Denna extra pensionsavsättning kräver staten en extra skatt på 24%.

I jämförelserna har inte tagits med eventuella tjänstebilar. Värmdö kommundirektör har tjänstebil.

söndag 8 maj 2011

Antalet skattebetalare i Värmdö

Det finns siffror som Värmdö kommun inte talar så mycket om. En av dem är förhållandet mellan antalet skattebetalare och hur många invånare kommunen har.

Den senast tillgängliga statistiken från december 2009 talar om att antalet skattebetalare var 26 041. Vid den tidpunkten var det totala antalet innevånare 38 346. Det innebär att antalet skattebetalare är 68%. En siffra som måste höjas på sikt.

måndag 2 maj 2011

Skolinspektionens rapport om Brunns skola

Beslut

efter tillsyn i Brunns skola i Värmdö kommun

Rektorn Ulrika Görtz

Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg


Tillsyn av Brunns skola i Värmdö kommun Helhetsbedömning

Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena.

Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Brunns skola och Värmdö kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten.

Brunns skola är i många delar en fungerande skola. I den nationella statistiken framkommer dock att skolans kunskapsresultat försämrats jämfört med föregående läsår. År 2010 nådde enbart 78 procent av eleverna målen för utbildningen, 91 procent var behöriga till nationellt program på gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet var 213. Andelen eleven som nått målen för samtliga ämnen har de två senaste åren legat mellan 92-96 procent.

Elevernas kunskapsresultat följs upp och utvärderas på individ- och gruppnivå utfrån de nationella målen. Skolan behöver även systematiskt följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat på skolnivå för att identifiera vilka insatser som behöver sättas in för att förbättra måluppfyllelsen. Nationell statistik visar att det de senaste åren funnits en betydande differens mellan resultat av de nationella proven och slutbetyget i svenska. Skolan har identifierat problemet och har vidtagit vissa åtgärder, dock har ingen märkbar förändring skett. Diskussion kring avvikelser mellan resultat på nationella prov och slutbetyg förs i ämneslagen, dock ej på skolnivå. Skolan strävar genom samrättning av de nationella ämnesproven i kommunen efter en mera likvärdig bedömning.

Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se



Skolan har i kommunens ämnesnätverk genomfört ett arbete med att diskutera de nationella målen och utarbeta lokala kursplaner för samtliga ämnen och årskurser. Skolan har ingen sammanställning av skolans samlade resultat i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 och gör därmed heller ingen övergripande uppföljning eller utvärdering av skolans samlade resultat.

Lärarna följer upp och utvärderar elevernas kunskapsresultat samt resultaten av de nationella ämnesproven i arbetslagen i årskurserna 1-5 och ämneslagen i årskurserna 6-9. För de elever som inte når målen i de nationella ämnesproven upprättas åtgärdsprogram. Det framkommer vid tillsynen att kopplingen mellan nationella mål och den framåtsyftande delen i de individuella utvecklings- planerna är otydlig och att lärarnas information till eleverna om framgångs- och utvecklingsbehov är otillräcklig.

Brunns skolledning som är ny från och med november 2010 har under sin tid identifierat ett antal brister i skolans verksamhet. Rektorn skaffar sig information om skolans verksamhet genom arbetslagsledare och systematiska besök i verksamheten. Tillsammans med skolledning driver rektorn utvecklingsarbete inom identifierade utvecklingsområden som elevinflytande, betyg och bedömning och datoranvändning i skolan. Tillsynen visar att samverkan mellan skolans arbetslag behöver stärkas med syfte att tydliggöra mål i de olika ämnena samt att ge förutsättningar för eleverna att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Tillsynen visar att eleverna upplever sin skola som trygg. Skolan bedriver ett kontinuerligt värdegrundsarbete och följer även upp arbetet i elevenkäter. Skolan plan mot kränkande behandling är förankrad i verksamheter och uppfyller förordningarnas krav.


Beslut


Skolinspektionen har i tillsynen av Brunns skola identifierat följande brister som ska åtgärdas:

- Alla elever ges inte möjligheter att nå lägst målen att uppnå i samtliga ämnen ( Lpo 94, 2.2).

- De individuella utvecklingsplanerna uppfyller inte förordningarnas krav (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Lärarna använder inte resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning (7 kap. 10 § grundskoleförordningen).

- Rektorn tar inte ansvar för att skolans resultat utvärderas regelbundet och använder underlag för att nå de nationella målen (2 kap. 2 § 1985 års skollag, Lpo 94 1. Den enskilda skolans utveckling samt 2.8 Rektors ansvar).

- Rektorn och lärarna klargör inte mål och krav för föräldrar och elever (Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter).

- Lärarna samverkar inte så att undervisningen ger eleverna möjlighet att få överblick och se sammanhang (Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Riktlinjer).

- Rektorn och lärarna har inte höga och tydliggjorda förväntningar på elevernas förmåga (Lpo 94, 1 skolans värdegrund och uppdrag, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande).

- Skriftliga bedömningar ges inte enligt grundskoleförordningens krav (7 kap. grundskoleförordningen 9 §).

- Åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav utarbetas inte för alla elever som är i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 § skollagen).


Rektor och Värmdö kommun har ansvar för att Brunns skola snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna.

Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast 3 månader från den dag beslutet för Värmdö kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet.

Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.


Bedömningarna redovisas i bilagorna. I ärendets slutliga handläggning har deltagit Ann-Katrin Karlsson


På Skolinspektionens vägnar


Bertil Karlhager Enhetschef Marita Bergman Undervisningsråd

Bilagor:

Bilaga 1 Bilaga 2, länk


måndag 21 mars 2011

Här är kostnaderna för partiernas sekreterare 2011

Politisk sekreterare Per månad Per år
Aino Östergren 12% 3 720kr 44 640kr
Karin Nordblom 17% 5 270kr 63 240kr
Ina Ununger 17% 5 270kr 63 240kr
Marianne Essén 20% 6 200kr 74 400kr
Ulla-Britt Eklund 30% 9 300kr 111 600kr
Mats Skoglund 30% 9 300kr 111 600kr
Anders Gullander 38% 11 780kr 141 360kr
Lars Melin 40% 12 400kr 148 800kr
Anders Lindell 42% 13 020kr 156 240kr
Johan Hedberg 58% 17 980kr 215 760kr
Malin Wennberg 70% 21 700kr 260 400kr
Totalt 115 940kr 1 391 280kr

Totalt kostar de politiska sekreterarna 1 822 576 per år inklusive sociala avgifter per år. Vem betalar? -Det gör du via skatten. Vad dessa personer gör är väldigt varierande. Någon håller ordning på vem som är på sammanträdena. Ytterligare någon kokar kaffe. Sedan finns det ett antal som gör utredningsarbete. Riktigt vad man gör vet nog ingen, annat än några få utvalda. Skattebetalarna ska inte berätta vad dessa människor ska göra. Det ska de politiska partierna. Däremot undrar man om dessa personer varje år kunde skriva en A-4 sida om vad de gjort. Det skulle öka förtroendet.

tisdag 8 mars 2011

Det här betalar du dina politiker 2011, per månad

Månadsarvoden Politiker 2011
Procent Arvode
Alversjö Lars-Erik 100 65863
Andersson Ribbing Annika 87 36450
Bergman Anders 58 29639
Bladholm Marie 25 10474
Bryntesson Lars 100 51101
Danielsson Magnus 5 2095
Dingertz Elisabeth 12 5028
Dozzi Stefan 65 33216
Fransson, Per-Olof 12 5028
Frej Peter 50 25551
Görtz, Hans-Ove 25 10474
Hållen Johanna 5 2095
Joelsson Filip 24 10055
Kronblad Amie 12 5028
Lindmark Britt 25 10474
Ljungberg Max 60 25138
Marguiles Pär 10 4190
Pettersson Erik 40 16759
Pettersson Monica 40 16759
Sneiberg Fredrik 45 18854
Stork, Affi 12 5028
Särnbrink Nils-Erik 10 4190
Tedenfors Jonny 10 4190
Westh Inga-Lill 10 4190
Winther Andrine 10 4190
Åberg Aas Malin 60 30661
Totalt: 436720

torsdag 24 februari 2011

Revisionsrapport på villovägar "hittad" efter 4 månader

Några skolor i Värmdö kommun har köpt Mac datorer.
Detta har utlöst ett smärre krig mellan kommunens centrala it-enhet och de aktuella skolorna. Vid sidan har produktionschefen Elisabeth Fredell stått på ena sidan och den förre kommundirektören Magnus Hedenfalk på andra sidan.

Som om det inte skulle vara nog har den tidigare produktionsstyrelsen bråkat med utbildningsnämnden i denna fråga. Här hamnade moderaten Hans Ove Görtz i luven på folkpartisten Peter Bondesson.

Som om detta nu inte skulle räcka hamnade frågan också hos kommunens revisorer. Där gjorde KPMG en revisionsrapport till kommunrevisorerna 2010-04-08. Kommunrevisorerna skrev till kommunfullmäktige 2010-09-23, diarienummer 10KS/0202.

Hur kommunen har hanterat själva sakfrågan är en sak. En annan är hur man hanterar skrivelser som kan resultera i kritik av ledande politiker.

Revisorernas skrivelse har sedan blivit "liggande" fram till 2011-01-20. Då hittas den "plötsligt" hittats av den dåvarande kommundirektören Magnus Hedenfalk.
Denna skrivelse har då inte blivit diareförd på fyra månader.

Detta är den officiella versionen av historien.

Enligt uppgifter som kommit till bloggen har den i stället mer eller mindre blivit "glömd" av kommunfullmäktiges ordförande Monica Pettersson. Hon lär ha varit intresserad av att "skydda" en ledande partikollega i nomineringssammanhang.
Hur som helst. Monica Pettersson är ansvarig för att hålla ordning på papperna till kommunfullmäktige. Det har hon inte lyckats med.

De kompletta revisionsrapporterna kan man få genom att ringa till kommunsekreteraren Per Fogelström via Värmdö kommuns växel .

tisdag 15 februari 2011

Värmdö kommuns misslyckade slamupphandling dag för dag

En liten kom ihåg lista för vad som hänt i Värmdö kommuns slamupphandling 2010-2011

  1. Värmdö Kommun begär in anbud på insamling av slam enligt ett förfrågningsunderlag daterat 2010-03-03. Av punkt 2.5.2 i underlaget framgår att Värmdö Kommun föredrar att ta emot elektroniska anbud (e-anbud).

  1. Cija och Miljövision lämnar in anbud till Värmdö kommun. Miljövision lämnar ett e-anbud den 26/4-10 kl. 16.29 enligt kvittens. Anbud skulle vara kommunen tillhanda senast 2010-04-26.

  1. Värmdö Kommuns Samhällstekniska nämnd ( STN ) fattar det första tilldelningsbeslut den 2010-05-18 utan att beakta Miljövisions anbud. Entreprenör blir Cija.

  1. Beslutet kommer till Miljövisions kännedom som ifrågasätter varför Värmdö Kommun inte har beaktat deras anbud och därför inte varit med i utvärderingen.

  1. STN fattar ett nytt tilldelningsbeslut, det andra, 2010-06-08 där man beaktat samtliga anbudsgivare. Miljövision får kontraktet.

  1. 2010-06-17 lämnar Cija Tank in en ansökan om överprövning av Värmdö komuns andra tilldelningsbslut till Förvaltningsrätten i Stockholm. Man begär att Miljövision anbud inte skall tas med i anbudsutvärderingen eftersom ett skall krav i förfrågningsunderlaget inte är uppfyllt av Miljövision.

  1. Värmdö Kommun svarar förvaltningsrätten och hävdar att upphandlingen uppfyller de grundläggande kraven om de gemenskapsrättsliga principerna om likabehandling,transparens och föutsägbarhet mm.

  1. Dom från Förvaltningsrätten meddelas 2010-07-08. Domstolen bifaller ansökan om överprövning. Upphandlingen får avslutas först sedan rättelse vidtagits om att Miljövision inte skall tillåtas delta i utvärderingen av anbuden.

  1. Nytt tilldelningsbeslut, det tredej fattas 2010-08-23 av ordföranden i Samhällstekniska nämnden Peter Frej. Han fattar beslutet med stöd av § 2.7 i Samhällstekniska nämndens delegationsordning. Denna gång antas Cija Tank som entreprenör.

  1. 2010-08-30 ansöker Miljövision till Förvaltningsrätten om överprövning av offentlig upphandling med interimistiskt yrkande.

  1. 2010-08-31 meddelar Förvaltningsrätten dom. Rätten avslår Miljövisions ansökan om åtgärder enligt LOU.

  1. 2010-09-01 överklagar Miljövision denna dom till kammarrätten i Stockholm och yrkar om interimistiskt beslut.

  1. 2010-09-02 fattar kammarrätten beslut. Av protokollet framgår att man senare skall fatta beslut om prövningstillstånd men att upphandlingen tills vidare inte får avslutas.

  1. 2010-09-07 undertecknas ett entreprenadavtal, det femte mellan Värmdö Kommun och Cija Tank.

  1. 2010-09-16 meddelar kammarrätten prövningstillstånd.

  1. 2010-11-05 medddelar kammarrätten dom. Man skriver att upphandlingen inte får avslutas förrän rättelse gjorts på så sätt att Miljövisions anbud tas med i anbudsutvärderingen. Kammarrättens interimistiska förordnande den 2 september 2010 upphör härmed att gälla. Värmdö kommun har förelagts att yttra sig i målet men hör inte av sig.

  1. 2010-11-26 Värmdö Kommun ansöker om prövningstillstånd hos regeringsrätten

  1. 2010-11-30 Regeringsrätten beslutar att inte ge prövningstillstånd . Kammarrättens avgörande dom står därmed fast.

  1. 2010-12-22 tecknar Värmdö kommun ett avtal, det sjätte. Denna gång med företaget Miljövision om slamtömning. Man har inte sagt upp eller annullerat avtalet med Cija. Nu står Värmdö kommun med två avtal om slamtömning.

  1. 2010-12-28 Meddelar kommunen att man inte tänker beställa slamtömning enligt avtal och ”inte låter det träda i kraft”. Omsättning på avtalet under fem år är ca 40- 45 miljoner

Resultat: En överhängande risk att kommunen tvingas betala skadestånd till företaget Cija . Risken för kommunen är minst 10 miljoner kronor och kan vara ända upp till 20 miljoner kronor. Skattebetalarna kan få betala dyrt för detta slarv och denna oskicklighet.

måndag 14 februari 2011

Kristdemokrater börjar tröttna på samarbetet i koalitionen

---------- Vidarebefordrat meddelande ----------
From: "Clarence Örhammar"
To:
Date: Sat, 05 Feb 2011 20:49:14 +0100
Subject: Vd: Sv: Minnesanteckningar
hhej jag börjar krokna på detta som du ser. Beklagar om jag ställer till det men för min del handlar det om värdig behandling. Jag har har inte erfarenheten att behöva bli så förnedrad som jag känner mig men sånt kan väl bara hända i Värmdö. Mitt svar är til vice Ingemar i Vaxholm som stöttar mig fullt ut tilllika övriga i nämnden Jösta, Bladholm och fd soc.chef Vaxholm samtliga ordinarie.
Värmdö Monica p samt handläggarna har stängt av mig från den den allmänna e-postadresen överförmyndaren som jag själv faktiskt initierade beroende på att kritiken mot överförmynderiet är ständigt återkommande och jag skall inte få chansen att läsa eller rädda ansiktet gentemot värmdöborna. I övrig se bilaga.
Ja det lutar emot att de kan ta stt överförmynderi åt det håll de önskar. Jag har ej tid och ork känns det som att kämpa mot Monica P och en enskild handläggare. Jag inser nu vad vuxen mobbning innebär. Hälsn Clarence kopia har gåt till de ord. i nämnden som stöttar mig fullt ut men frågan är om jag har motivation att kämpa på när det ändå lär gå åt skogen med denna ledning. Var finns den ? Detta lär bi lit hett politiskt med mitt utttalnde men jag tar hand om allt som kommenteras.


---------- Vidarebefordrat meddelande ----------
From: "Clarence Örhammar"
To: ,, ,
Date: Sat, 05 Feb 2011 19:49:06 +0100
Subject: Sv: Minnesanteckningar

Tack Ingemar, jag har återigen konstaterat att vi har en väl sammanhållen grupp och känner stolthet inför det faktum att så är fallet Jag ingår i något som i värmdös politiska ledning kallas A12 dvs ordföranden och k-råd. Kan efter det senaste mötet konstatera att vi eller åtminstone jag har en lång väg att vandra. Tråkigt med tanke på det resurslöseri det kan innebära beroende på att det i Värmdö är tjänstemännen som styr och politikerna kasserar in sin monetära andel och är nöjda. Efter 50 år som värmdöbo känner jag en pinsamhet att inför systerkommun Vaxholm konstatera detta faktum. Jag må tillhöra ett väldigt litet parti men har en gräns för min värdighet när det gäller den behandling man utsätts för. Ett exempel är att man ännu idag inte har förhandlat fram med mig vad som gäller beträffande lön för vårt presidium i nämnden mer än att det handlar om en total pott på 31 % av ett årsarvode som skall delas mellan vår nämnd samt kommunens revisorer. För min del handlar det inte om mat för dagen då jag redan har mer än väl efter ett långt arbetsliv utan mera som en attityd att Överförmyndarnämnden och mig som ordförande och Kristdemokrat. Det hela känns utmananade och jag må så vara en person som inte var tänkt i moderaterna Värmdö som ordförande utan blev det då jag anser med viss rätt är den mest kompetenta för uppgiften när det gäller erfarenhet av området och inte minst medborgardialogen med värmdöborna som jag onekligen har en god kontakt och kännedom om.
Jag ältar numera detta regelbundet och väntar ivrigt på att Frida Ragnarsson vår förvaltningschef någon gång skall ta en kontakt med mig för att efterhöra vad vi i vår grupp vill få ut av verksamheten och de krav vi ställer för att säkerställa våra respektive huvudmän och behövande den trygghet de har rätt att kräva av oss. Det är det som egentligen är meningen med hela vår insats i denna nämnd. Jag har under de senaste dagarna varit i kontakt med Stockholms Överförmyndarnämnd som jag känner sedan många år tillbaka och fått nödvändigt material för att sammankalla till vårt första nämndmöte.
Sammantaget skäms jag över att konstatera det ointreese och icke utan viss anledning den kränkande behandling vi som ny nämnd får. Pinsamt att behöva vara i centrum för detta men kämpar förstås på ett tag till då jag trots allt inser att jag att inget lär bli bättre om jag lämnar in för Vaxholm och Värmdös del. I vår grupp finns inga betalda målvakter utan några som vill vara med och hjälpa de som så behöver i våra respektive kommuner. Tänk vad man kan uträtta när man blir förbannad( ursäkta uttrycket) Trevlig helg och vi kämpar på så får vi se/ Clar

fredag 4 februari 2011

En försenad julklapp till Värmdö kommun

Till Förvaltningsrätten i Stockholm

Tegeluddsvägen 1

115 76 Stockholm

Överklagat beslut

Värmdö kommunfullmäktiges beslut den 15 december 2010 avseende §§ 298 och 324 beträffande utseende av kommunalråd och oppositionsråd och övriga beslut vid detta sammanträde som är relaterade till fördelning av resurser mellan partierna.

Yrkanden

Det yrkas att förvaltningsrätten upphäver Värmdö kommunfullmäktiges beslut av den 15 december 2010, § 42 samt övriga beslut som innebär fördelning av resurser till partierna på detta sammanträde som fördelning av presidieposter.

Det yrkas även att förvaltningsrätten meddelar verkställighetsförbud, inhibition avseende ovan nämnda beslut.

Sammanfattning

Kommunfullmäktige i Värmdö kommun har vid sammanträde den 15 december beslutat att fördela kommunalråds-, oppositionsråds- och samordningsresurser på sådant sätt att bland annat centerpartiet inte tilldelats några resurser ur denna pott. Mot bakgrund av detta finner klaganden att beslutet strider mot kommunallagen.

Beslutet som det är utformat innebär en så allvarlig inskränkning i de förfördelade partiernas möjlighet att bedriva opinionsbildning och politiskt arbete på lika villkor att beslutet inte ska verkställas.

Det torde också strida mot de allmänna rättsmedvetandent om beslutet stod sig.

Eftersom lång tid kan förflyta mellan det att beslutet fattats av kommunfullmäktige och en dom vinner laga kraft är det av yttersta vikt för de förfördelade att beslutet dessförinnan inte får verkställas och att förvaltningsrätten således meddelar inhibition.

Bakgrund, sakomständigheter och vägledande domar på området

Kommunallagen innehåller ett antal regler som har till syfte att säkerställa likabehandling och att väljarnas röster i kommunalval i största möjliga utsträckning speglas vid utövandet av demokratin i de olika kommunala organen.

I sammanhanget kan pekas på RÅ 1999 ref. 46 där kommuns beslut att utge lägre bidrag till sådana enskilda daghem som inte anslutit sig till det kommunala avgiftssystemet än till övriga daghem har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen (KL).

På samma sätt kan man hävda att parti som inte ingått organiserat samarbete med annat oppositionsparti inte ska missgynnas vad gäller tillgång till resurser.

Lagstiftaren har på olika sätt pekat på vikten att alla medlemmar i kommunen behandlas lika, och i det inkluderas även de röstberättigande Detta framgår av en av portalparagraferna i kommunallagen, nämligen 2 kap § 2 KL, i vilket lagrum det sägs att kommunens medlemmar ska behandlas lika. Så som klaganden förstår detta gäller detta även vad gäller vad gäller val av parti. Största möjliga proportionalitet ska därför eftersträvas vid fördelning av resurser. Ju större de fördelade resurserna är desto viktigare är det att inte något parti förfördelas på ett obilligt sätt.

Lagstiftaren uttrycker detta också genom formuleringen i 2 kap § 10 KL vari man talar om partistöd. Vad som avses med partistöd är inte klart definierat. Det torde dock omfatta alla de resurser som politiska partier erhåller på skattebetalarnas bekostnad, häri torde innefattas kommunalråds-, oppositionsråds- och samordningsresurser. Smärre avvikelser bör kunna vara möjliga att göra för den beslutade församlingen. Större avvikelser torde emellertid innebära brott mot kommunallagen varför sådana beslut per definition torde vara olagliga.

I Värmdö kommuns fall rör fördelningen av samordnings-, kommunalråds- och oppositionsrådsresurser cirka 5,5 helårsarbetstider och medel motsvarande cirka 5 miljoner kr av kommunmedlemmarnas medel. Det förhållandet att större oppositionspartier och den styrande majoriteten kommit överens om att utesluta ett eller flera mindre partier från medelsfördelningen vad gäller den del av partistödet som avser oppositionsråd- och samordningsresurser torde inte han någon rättsverkan. Kommunallagens regler enligt 2 kapitlet §10 KL är nämligen tvingande.

I föreliggande fall har partier motsvarande cirka 90 procent av rösterna i fullmäktige tillskansat sig 100 procent av dessa resurser.

Det är även värt att notera vad som anförs i RÅ 1994 ref 104. "Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti." ger uttryck för den rättviseprincip som bör gälla för partistödets utformning samt att den innebär att det i allmänhet inte är tillräckligt med ett stöd som fördelas per mandat. När det gäller grundstödets utformning anges att även om den naturliga principen för bestämmande av grundstöd är likafördelning mellan de i fullmäktige representerade partierna så framstår en helt konsekvent tillämpning av en sådan princip inte alltid som ett självklart rättvisekrav. De allra minsta partierna kan i vissa fall anses ha ett mindre behov av grundstöd än de största. Om stödet sätts till lägre nivå för ett litet parti - dvs. ett parti som har ett i förhållande till fullmäktigeförsamlingens storlek ringa antal mandat - bör detta därför inte i sig uppfattas som ett otillbörligt missgynnande. Däremot bör inget parti som är företrätt i fullmäktige kunna uteslutas när det gäller grundstöd. Till grund för bedömningen om kraven i meningen är uppfyllda skall vidare ligga det totala partistödets fördelning.”

Vidare kan rättsfallet RÅ 2000:2 anföras där det framhålls att: ”Enligt motiven bör det kommunala partistödet numera ses som ett allmänt samhälleligt stöd för att förbättra partiernas möjlighet att utveckla en aktiv medverkan i opinionsbildningen bland medborgarna och därigenom stärka den kommunala demokratin”. Det är vidare värt att notera vad regeringsrätten säger i sina domskäl till RÅ 2000:2: ”Beslutet har således inneburit att det totala partistödet skulle fördelas på ett sätt som inte väsentligt avvikit från vad som hade varit fallet om fördelningen skett med utgångspunkt enbart i mandaten i fullmäktige. Vid sådant förhållande finner Regeringsrätten med beaktande av den ojämna mandatfördelningen att beslutet har getts en utformning som otillbörligt gynnat vissa partier och missgynnat andra. Beslutet strider följaktligen mot 2 kap. 10 § KL.”

Detta torde innebära att man vid beräkning av skäligheten ska ta i beaktande samtliga de resurser som tillställs de olika partierna genom kommunen, antingen på sådant sätt som avses i 2 kap §10 KL eller enligt 5 kap 46 § KL.

Enligt klagandens mening är förhållandena i överklagade beslutet jämförbara med de i rättsfallet då bland annat centerpartiet blivit missgynnat på grund av den utformning som stödet getts.

Beslutet torde även vara ett brott mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter, vilken har status som svensk grundlag.

Man kan även diskutera huruvida fördelning av presidieposter ska medtas i ett resonemang om partistöd. Arvodesberättigade sådana poster torde vara att jämställa med partistöd.

I Värmdö kommuns fall omfattar detta ytterligare cirka 6 årsarbetstider.

Beroende om på om man inberäknar arvodesberättigade presidieposter eller ej förfogar 6 partier över resurser motsvarande mellan 0,5-1,0 årsarbetstider som egentligen skulle ha tillfallit andra partier. Detta torde inte vara förenligt med 2 kap §10 KL

I avgörandet RÅ 1994 ref 104 uttalar regeringsrätten “Kommunfullmäktiges beslut om tillsättande av oppositionsråd får anses utgöra ett beslut om tillsättande av en sådan fullmäktigeberedning som bestämmelserna i 3 kap 7 § kommunallagen avser (jfr RÅ82 2:43)” Av detta följer att resurserna ska fördelas proportionellt, så har emellertid inte skett i nu överklagade beslutet. Med beaktande av regeringsrättens avgörande strider således beslutet även mot 5 kap § 46 KL. Det får anses att även kommunalråds- och samordningsresurser innefattas i regeringsrättens definition av beslut som kan innefattas i 3 kap 7 § KL.

Mot bakgrund av det ovan anförda finner klaganden att beslutet strider mot kommunallagen.

Principiellt resonemang relaterat till Värmdö kommun

Regeringsrätten framhåller att partistöd inte får utformas så att småpartier missgynnas. Samtidigt menar regeringsrätten i RÅ 1994 ref 104 att oppositionskommunalråd ska följa bestämmelserna i 3 kap § 7 KL. Följaktligen ska bestämmelserna i 5 kap § 46 tillämpas vid val och således ska proportionalitet tillämpas. Väl att märka är att domen enbart berörde oppositionsråd. Sannolikt skulle regeringsrätten ha inkluderat samordningsresurser och kommunalrådsresurser. Med en sådan bedömning ska centerpartiet med sina ar 3 platser av kommunfullmäktiges 51 ha sin proportionella andel av dessa. I stället har de större partierna och den styrande koalitionen för Värmdö disponerat över alla resurser. Någon proportionalitet har således inte tillämpats. På denna grunden är det av stor betydelse att få det klarlagt om beslutet i Värmdö kommunfullmäktige strider mot kommunallagen.

Om regeringsrättens beslut i stället ska tolkas så att enbart oppositionskommunalråd ska utses proportionellt och kommunalråd samt samordningsresurser ska anses som partistöd är det beslut som Värmdö kommunfullmäktige fattat i strid med vad regeringsrätten tidigare uttalat om hur partistöd ska vara konstruerat. Det är av stor betydelse att få klarlagt vad som kan anses vara inkluderat i begreppet partistöd. Dessutom är det av stort värde att få ett rättsligt klarläggande om den metod Värmdö kommunfullmäktige använt sig av är förenlig med kommunallagen. Centerpartiet på Värmdö har, som nämnts, inte fått del ur denna resurs, trots att man har 3 platser av kommunfullmäktiges totalt 51 platser.

Värmdö den 24 december 2010

Stefan Mårtensson

onsdag 2 februari 2011

Mål nr 5-11 mot Värmdö kommun, det gäller vem som ska ha resurser för opinionbildning

Till Förvaltningsrätten i Stockholm

Tegeluddsvägen 1

115 76 Stockholm

Överklagat beslut

Värmdö kommunfullmäktiges beslut den 15 december 2010 avseende paragraf §§ 298 och 324 beträffande utseende av kommunalråd och oppositionsråd och övriga beslut vid detta sammanträde som är relaterade till fördelning av resurser mellan partierna.

Yrkanden

Det yrkas att förvaltningsrätten upphäver Värmdö kommunfullmäktiges beslut av den 15 december 2010, § 42 samt övriga beslut som innebär fördelning av resurser till partierna på detta sammanträde som fördelning av presidieposter.

Det yrkas även att förvaltningsrätten meddelar verkställighetsförbud, inhibition avseende ovan nämnda beslut.

Sammanfattning

Kommunfullmäktige i Värmdö kommun har vid sammanträde den 15 december beslutat att fördela kommunalråds-, oppositionsråds- och samordningsresurser på sådant sätt att bland annat centerpartiet inte tilldelats några resurser ur denna pott. Mot bakgrund av detta finner klaganden att beslutet strider mot kommunallagen.

Beslutet som det är utformat innebär en så allvarlig inskränkning i de förfördelade partiernas möjlighet att bedriva opinionsbildning och politiskt arbete på lika villkor att beslutet inte ska verkställas.

Det torde också strida mot de allmänna rättsmedvetandent om beslutet stod sig.

Eftersom lång tid kan förflyta mellan det att beslutet fattats av kommunfullmäktige och en dom vinner laga kraft är det av yttersta vikt för de förfördelade att beslutet dessförinnan inte får verkställas och att förvaltningsrätten således meddelar inhibition.

Bakgrund, sakomständigheter och vägledande domar på området

Kommunallagen innehåller ett antal regler som har till syfte att säkerställa likabehandling och att väljarnas röster i kommunalval i största möjliga utsträckning speglas vid utövandet av demokratin i de olika kommunala organen.

I sammanhanget kan pekas på RÅ 1999 ref. 46 där kommuns beslut att utge lägre bidrag till sådana enskilda daghem som inte anslutit sig till det kommunala avgiftssystemet än till övriga daghem har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen (KL).

På samma sätt kan man hävda att parti som inte ingått organiserat samarbete med annat oppositionsparti inte ska missgynnas vad gäller tillgång till resurser.

Lagstiftaren har på olika sätt pekat på vikten att alla medlemmar i kommunen behandlas lika, och i det inkluderas även de röstberättigande Detta framgår av en av portalparagraferna i kommunallagen, nämligen 2 kap § 2 KL, i vilket lagrum det sägs att kommunens medlemmar ska behandlas lika. Så som klaganden förstår detta gäller detta även vad gäller vad gäller val av parti. Största möjliga proportionalitet ska därför eftersträvas vid fördelning av resurser. Ju större de fördelade resurserna är desto viktigare är det att inte något parti förfördelas på ett obilligt sätt.

Lagstiftaren uttrycker detta också genom formuleringen i 2 kap § 10 KL vari man talar om partistöd. Vad som avses med partistöd är inte klart definierat. Det torde dock omfatta alla de resurser som politiska partier erhåller på skattebetalarnas bekostnad, häri torde innefattas kommunalråds-, oppositionsråds- och samordningsresurser. Smärre avvikelser bör kunna vara möjliga att göra för den beslutade församlingen. Större avvikelser torde emellertid innebära brott mot kommunallagen varför sådana beslut per definition torde vara olagliga.

I Värmdö kommuns fall rör fördelningen av samordnings-, kommunalråds- och oppositionsrådsresurser cirka 5,5 helårsarbetstider och medel motsvarande cirka 5 miljoner kr av kommunmedlemmarnas medel. Det förhållandet att större oppositionspartier och den styrande majoriteten kommit överens om att utesluta ett eller flera mindre partier från medelsfördelningen vad gäller den del av partistödet som avser oppositionsråd- och samordningsresurser torde inte han någon rättsverkan. Kommunallagens regler enligt 2 kapitlet §10 KL är nämligen tvingande.

I föreliggande fall har partier motsvarande cirka 90 procent av rösterna i fullmäktige tillskansat sig 100 procent av dessa resurser.

Det är även värt att notera vad som anförs i RÅ 1994 ref 104. "Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti." ger uttryck för den rättviseprincip som bör gälla för partistödets utformning samt att den innebär att det i allmänhet inte är tillräckligt med ett stöd som fördelas per mandat. När det gäller grundstödets utformning anges att även om den naturliga principen för bestämmande av grundstöd är likafördelning mellan de i fullmäktige representerade partierna så framstår en helt konsekvent tillämpning av en sådan princip inte alltid som ett självklart rättvisekrav. De allra minsta partierna kan i vissa fall anses ha ett mindre behov av grundstöd än de största. Om stödet sätts till lägre nivå för ett litet parti - dvs. ett parti som har ett i förhållande till fullmäktigeförsamlingens storlek ringa antal mandat - bör detta därför inte i sig uppfattas som ett otillbörligt missgynnande. Däremot bör inget parti som är företrätt i fullmäktige kunna uteslutas när det gäller grundstöd. Till grund för bedömningen om kraven i meningen är uppfyllda skall vidare ligga det totala partistödets fördelning.”

Vidare kan rättsfallet RÅ 2000:2 anföras där det framhålls att: ”Enligt motiven bör det kommunala partistödet numera ses som ett allmänt samhälleligt stöd för att förbättra partiernas möjlighet att utveckla en aktiv medverkan i opinionsbildningen bland medborgarna och därigenom stärka den kommunala demokratin”. Det är vidare värt att notera vad regeringsrätten säger i sina domskäl till RÅ 2000:2: ”Beslutet har således inneburit att det totala partistödet skulle fördelas på ett sätt som inte väsentligt avvikit från vad som hade varit fallet om fördelningen skett med utgångspunkt enbart i mandaten i fullmäktige. Vid sådant förhållande finner Regeringsrätten med beaktande av den ojämna mandatfördelningen att beslutet har getts en utformning som otillbörligt gynnat vissa partier och missgynnat andra. Beslutet strider följaktligen mot 2 kap. 10 § KL.”

Detta torde innebära att man vid beräkning av skäligheten ska ta i beaktande samtliga de resurser som tillställs de olika partierna genom kommunen, antingen på sådant sätt som avses i 2 kap §10 KL eller enligt 5 kap 46 § KL.

Enligt klagandens mening är förhållandena i överklagade beslutet jämförbara med de i rättsfallet då bland annat centerpartiet blivit missgynnat på grund av den utformning som stödet getts.

Beslutet torde även vara ett brott mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter, vilken har status som svensk grundlag.

Man kan även diskutera huruvida fördelning av presidieposter ska medtas i ett resonemang om partistöd. Arvodesberättigade sådana poster torde vara att jämställa med partistöd.

I Värmdö kommuns fall omfattar detta ytterligare cirka 6 årsarbetstider.

Beroende om på om man inberäknar arvodesberättigade presidieposter eller ej förfogar 6 partier över resurser motsvarande mellan 0,5-1,0 årsarbetstider som egentligen skulle ha tillfallit andra partier. Detta torde inte vara förenligt med 2 kap §10 KL

I avgörandet RÅ 1994 ref 104 uttalar regeringsrätten “Kommunfullmäktiges beslut om tillsättande av oppositionsråd får anses utgöra ett beslut om tillsättande av en sådan fullmäktigeberedning som bestämmelserna i 3 kap 7 § kommunallagen avser (jfr RÅ82 2:43)” Av detta följer att resurserna ska fördelas proportionellt, så har emellertid inte skett i nu överklagade beslutet. Med beaktande av regeringsrättens avgörande strider således beslutet även mot 5 kap § 46 KL. Det får anses att även kommunalråds- och samordningsresurser innefattas i regeringsrättens definition av beslut som kan innefattas i 3 kap 7 § KL.

Mot bakgrund av det ovan anförda finner klaganden att beslutet strider mot kommunallagen.

Principiellt resonemang relaterat till Värmdö kommun

Regeringsrätten framhåller att partistöd inte får utformas så att småpartier missgynnas. Samtidigt menar regeringsrätten i RÅ 1994 ref 104 att oppositionskommunalråd ska följa bestämmelserna i 3 kap § 7 KL. Följaktligen ska bestämmelserna i 5 kap § 46 tillämpas vid val och således ska proportionalitet tillämpas. Väl att märka är att domen enbart berörde oppositionsråd. Sannolikt skulle regeringsrätten ha inkluderat samordningsresurser och kommunalrådsresurser. Med en sådan bedömning ska centerpartiet med sina ar 3 platser av kommunfullmäktiges 51 ha sin proportionella andel av dessa. I stället har de större partierna och den styrande koalitionen för Värmdö disponerat över alla resurser. Någon proportionalitet har således inte tillämpats. På denna grunden är det av stor betydelse att få det klarlagt om beslutet i Värmdö kommunfullmäktige strider mot kommunallagen.

Om regeringsrättens beslut i stället ska tolkas så att enbart oppositionskommunalråd ska utses proportionellt och kommunalråd samt samordningsresurser ska anses som partistöd är det beslut som Värmdö kommunfullmäktige fattat i strid med vad regeringsrätten tidigare uttalat om hur partistöd ska vara konstruerat. Det är av stor betydelse att få klarlagt vad som kan anses vara inkluderat i begreppet partistöd. Dessutom är det av stort värde att få ett rättsligt klarläggande om den metod Värmdö kommunfullmäktige använt sig av är förenlig med kommunallagen. Centerpartiet på Värmdö har, som nämnts, inte fått del ur denna resurs, trots att man har 3 platser av kommunfullmäktiges totalt 51 platser.

Värmdö den 24 december 2010

Stefan Mårtensson