onsdag 22 december 2010

Slarv av Värmdö kommun

Överklagande av ett beslut angående bygglov för uppförande av en återvinningscentral på fastigheten Djurö 8:3 i Värmdö kommun

BESLUT

Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun för ny handläggning.

BAKGRUND

Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun beslutade den 18 oktober 2010, beslut nr 1619, delegationsbeslut, att bevilja Värmdö kommun SBK, bygglov för uppförande av en återvinningscentral. Området där återvinningscentralen skall anläggas utformas som en körbar ramp med containrar längst med sidorna, totalt 9 containrar för grovavfall från hushållen. Anläggningen omgärdas av stängsel och plank med en höjd om cirka 2 meter. En uppställningsplats för farligt avfall respektive elavfall uppförs under tak om 73 kvm BYA/OPA (byggnadsarea/öppenarea). En personalbyggnad om 11,9 kvm BYA uppförs i anslutning till infartsrampen. Nämnden hänvisade i sitt beslut till

8 kap 11 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL.

Nämndens beslut har överklagats av Ingvar Petersson, ägare till fastigheten Djurö 4:519, Marianne Hellner, ägare till fastigheten Djurö 4:554, Elisabeth Ahlgren, ägare till fastigheten Djurö 8:4, Hans och Berit Klerck, ägare till fastigheten Djurö 4:552, Peter Lindgren och Erika Hallström-Lindgren, ägare till fastigheten Djurö 4:551, Kerstin Lewin, ägare till fastigheten Djurö 4:548, Svea Sandvik, boende på fastigheten Djurö 4:573, Anna Ydefjord, ägare till fastigheten Djurö 4:550, Ulf och Katharina Storck, ägare till fastigheten Djurö 4:518, Ingegerd Gustafsson, ägare till Djurö 4:516 och Djurönäsets samfällighetsförening genom sin ordförande Marianne Hellner. De klagande yrkar, i likalydande överklagandeskrifter, att nämndens beslut skall upphävas och anför som grund för sina överklaganden i huvudsak följande. Fastigheten Djurö 8:3 får enligt detaljplanen ”endast användas för småindustriändamål av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenheter, med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad”. De klagande anser att en återvinningscentral (ÅVC) rimligen inte kan betraktas som en småindustri. Verksamheten är bara genom sin geografiska utsträckning så stor att den inte kan betraktas som en småindustri. Dessutom innebär transporter till anläggningen mestadels med personbilar en mycket stor trafikbelastning som gör att begreppet småindustri inte är tillämpligt. Till detta kommer containertransporterna till återvinningscentralen. De som bor på Skepparövägen kommer att bli kraftigt störda av den ökade trafiken och det buller som detta kommer att medföra. Normal vindriktning medför att oljud och damm kommer att transporteras mot deras område. De störs redan av buller från den småindustri som ligger i området idag. De har vid upprepade tillfällen klagat hos kommunen, tyvärr utan resultat. Elisabeth Ahlgren, som inte bor vid Skepparövägen har i sin överklagan tillagt att hon håller med de klagande som bor på Skepparövägen. För hennes del, som bor på fastigheten Djurö 8:4, kommer störningarna att väsentligt öka avseende buller, ökad trafik, nedskräpning och damm. Hon anför vidare att i ett vidare perspektiv förfulas infarten ytterligare till Djurö genom en så stor anläggning som också innebär ett irreversibelt ingrepp i naturen genom stora sprängningar i berget. Samtliga klaganden anför fortsättningsvis att trevnaden i området kommer att störas genom ett förfulat intryck i hela deras närområde. Djurö 8:3 är idag för de närboende ett strövområde som då försvinner och ytterligare sänker trevnaden. Skogen som måste skövlas för att bereda plats för ny ÅVC kallas av gamla djuröbor för ”Vackra skogen”. Dessutom finns risk att anläggningen drar till sig ej önskvärda individer nattetid. Risken ökar för skadegörelse och inbrott i bilar, förråd och hus. Det har de sett när den tidigare ÅVC:n var öppen. Dessutom blir området utanför en avstjälpningsplats för avfall när ÅVC:n är stängd. Infarten till deras område kommer att blockeras, vilket skedde när den tidigare ÅVC:n var öppen. Risken för trafikolyckor kommer att vara överhängande. Vidare anförs att enligt delegationsordningen för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden beviljas endast bygglov som följer detaljplan eller som innebär mindre avvikelser. De klagande anser att delegationsbeslutet är formellt felaktigt eftersom det i första hand strider mot detaljplanen och i andra hand innebär en betydande avvikelse från detaljplanen. Det har dessutom, i beslutsprocessen, inte beaktats att genomförandetiden för den aktuella planen gått ut, vilket innebär att det inte är möjligt att fatta ett delegationsbeslut i detta ärende. Vidare anförs att i tjänsteskrivelsen som ligger till grund för bygglovsbeslutet hänvisas till en e-postförsändelse från Länsstyrelsen, som av den beslutande tjänstemannen anses innebära att beslutet är förenligt med detaljplanen. De klagande anser att, enligt förvaltningslagen, skall en myndighet vid beviljande av positivt gynnande förvaltningsbeslut alltid motivera detta. Så har inte skett i vad avser frågan om återvinningscentralen är förenlig med planen. I själva verket påstås enbart detta. Eftersom bygglovsansökan strider mot plan alternativt avviker i betydande mening från plan skall grannar höras i enlighet med vad som föreskrivs i PBL och förvaltningslagen. Så har inte gjorts. Även på denna grunden är beslutet oriktigt. En lokaliseringsprövning har inte heller gjorts, varför beslutet är ogiltigt även på denna grund. Åtgärden att anlägga en återvinningscentral är ett så stort ingrepp att planläggning enligt PBL ska ske. Även på denna grund är beslutet felaktigt. De klagande anser dessutom att beslutet strider mot konventionen om mänskliga rättigheter. Då detta beslut är ett delegationsbeslut har bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden inte fått chansen att granska ärendet. De hänvisar också till ett tidigare överklagande där de framhåller att Ramsnora är ett avsevärt bättre alternativ för ny ÅVC. I avvaktan på slutligt beslut yrkar de att inhibition meddelas. De framhåller att ett beslut måste vara grundat i att åtgärder är av irreversibel karaktär. I detta fall kommer sprängning och andra markarbeten ha en sådan effekt. Det är därför påkallat ur allmän synvinkel att inhibition meddelas.

Värmdö kommun SBK har beretts tillfälle att yttra sig över överklagandena och har i en skrivelse anfört i huvudsak följande. Anläggningen för återvinnings-centralen ligger helt inom område i gällande detaljplan som har beteckningen Jm. Bygglovet får därmed anses vara förenligt med detaljplanen ur störningssynpunkt. Förhållandet att genomförandetiden har gått ut utgör inget hinder för det sökta bygglovet.

MOTIVERING

Länsstyrelsen tar upp ärendet till slutlig prövning.

För fastigheten Djurö 8:3 gäller byggnadsplan nr 333 fastställd den 26 juni 1986. Denna byggnadsplan gäller numera som en detaljplan.

Enligt detaljplanens bestämmelser om planområdets användning är det område där återvinningscentralen skall anläggas betecknat med Jm. Planbestämmelsen innebär att området får användas endast för småindustriändamål av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenheter med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Vidare framgår att med punktprickning betecknad mark inte får bebyggas.

Förutsättningar för att meddela bygglov inom planlagda områden anges i 8 kap. 11 § första stycket PBL. Enligt bestämmelsen skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan bifallas bl.a. om åtgärden inte strider mot detaljplanen och uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10–18 §§.

Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. Det framgår av 8 kap. 11 § sjätte stycket PBL.

Byggnader skall enligt 3 kap. 1 § PBL placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Vidare skall byggnader enligt 3 kap. 2 § PBL placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen.

Det i ärendet aktuella området får enligt gällande planbestämmelser bebyggas med småindustri. Inom sådana områden kan det förekomma en del störningar, såsom t.ex. utsläpp, lukt och buller. Länsstyrelsen finner att anläggande av en återvinningscentral inom ett område som enligt planbestämmelserna får bebyggas med småindustri är förenlig med syftet med planen. Länsstyrelsen finner således att något planmässigt hinder för bygglov i denna del inte föreligger.

Vidare framgår av beslutet att det aktuella området skall omgärdas av stängsel och plank. Av handlingarna i ärendet framgår att det plank som skall omgärda området parallellt med Sollenkrokavägen är placerat på punktprickad mark, vilket innebär att marken där inte får bebyggas. Denna placering av planket utgör således en avvikelse från detaljplanens bestämmelser hur marken får användas.

Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden enligt 8 kap. 22 § första stycket 1 PBL, genom underrättelse bereda kända sakägare tillfälle att yttra sig över ansökningen, om åtgärden innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser.

Av handlingarna i ärendet framgår att nämnden inte underrättat de klagande om bygglovsansökningen och berett dem tillfälle att inkomma med synpunkter.

Genom denna underlåtenhet föreligger en brist i handläggningen av så allvarlig natur att beslutet att bevilja bygglov bör upphävas och ärendet återförvisas till nämnden för ny handläggning. Skälet till detta är att berörda sakägares synpunkter utgör ett viktigt underlag för nämndens beslut. Mot bakgrund av det anförda finner Länsstyrelsen att det överklagade beslutet skall upphävas och återförvisas till bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden för ny handläggning.

Vid denna utgång föreligger inte skäl att ta ställning till byggnadsföretagets förenlighet med 3 kap PBL eller att pröva klagandenas övriga invändningar såsom t.ex. att beslutet strider mot kommunens delegationsordning.

Vid denna utgång i ärendet föranleder inte heller yrkandet om inhibition någon åtgärd.

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Detta beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm enligt bilaga.

Annika Petrelius Hansén

länsassessor

Birgitta Brehmer

länsassessor

måndag 13 december 2010

Miljöpartiets gossen Ruda

Miljöpartiet har som bekant lagt beslag på posten som vice ordförande i kommunfullmäktige. Om man ska vara högtidlig kan man säga att man fått posten som vice borgmästare i kommunen. Mannen med den titeln heter Max Ljungberg.

Hittills har den vice borgmästaren utmärkt sig genom att komma till sammanträdena helt oförberedd. Senast det begav sig var på valberedningens möte inför fullmäktige.

Värmdöleaks upplyser Max Ljungberg om att han sitter i Värmdö kommunfullmäktige och inte i panelen till på minuten!

Folkpartiet i Värmdö både regerar och är i opposition

Olle Markstedt och Anders "Ankan" Bergman är inte överens om mycket, länk. Möjligen att det inte är överens om något. Nu har blivit osams om de nya arvodesreglerna är bra eller dåliga.

Det har till och med gått så långt att Olle tycker att "Ankans" regler inte följer lagen. Alla förtroendevalda ska ha samma timersättning enligt Olle. Ankan håller som ni förstår inte med.

Folkpartiet kallas numera även internt för boxningsringen. De främsta lär försöka går på knock, inte av andra utan på någon av de egna.


tisdag 7 december 2010

Hur förklarar man det här för medborgarna?

Hänt i Värmdö
I Ankeborg finns en rik krösus. Namnet är Joakim von Anka. Han vakar ständigt över sina pengar. Dessutom är han snål med sina egna pengar.

Huruvida Vämdö kommuns, Anders "Ankan" Bergman är snål med egna pengar vet bloggen ganska lite om. Sannolikt är han mindre snål än Joakim von Ankan.

Att vara sparsam med andra politiska partiers möjligheter att spendera är han däremot. Han anser till exemple att VärmdöCentern inte ska få ta del av de resurser andra partier får del av vad gäller kommunalråds- och samordningsresurser. Vad striden gäller är en kvarts tjänst av totalt 6 årsarbetstider som andra partier delar på. Ankan har redan lovat bort resurserna till andra. Så det fanns inget kvar.

Däremot verkar det sämre med hur det ser ut i det egna partiet. Där verkar det var fritt fram för slöseri med skattebetalarnas medele. En av de dyraste politikerna i Värmdö kommun är Peter Bondesson, kollega till Bergmar. Bondesson har kostat skattebetalarna cirka 4,4 miljoner kronor under mandatperioden.

Det som är bekymmersamt med Bondesson är att han haft långa ledigheter. Under vart och ett av de fyra åren han haft sitt kommunalrådsjobb har han varit tre månader på Gotland under sommaren. Det gör att han faktiskt semestrat på skattebetalarnas bekostnad för den nätta summan av 1,1 miljon kronor. Ganska mycket pengar kan man tycka. Slöseri skulle de flesta säga. Någon tjänstledighet har Bondesson inte begärt för dessa extra semestrar.

Till detta kommer att Bondesson bara tjänstgjort 4 av 5 dagar i veckan under den tid han varit kommunalråd. Detta har kostat skattebetalarna ytterligare 0,88 miljoner kronor.

Totalt har skattebetalarna sponsrat Bondessson med ledigheter till ett värde av närmare 2 miljoner under fyra årsperioden. I resonemanget har bloggen inte räknat med att Bondesson i praktiken inte fullgjort sina sysslor som kommunalråd sedan i februari i år. Hade man räknat med detta hade han med god marginal passerat 2 miljonervallen i ledighetssponsring från skattebetalarna.

Det bloggen undrar över är hur detta kunnat fortgå?
-Varför har ingen slagit näven i bordet?
-Vad har folkpartiets egen Joakim von Anka, Anders "Ankan" Bergman gjort för att komma tillrätta med detta slöseri?

För det är väl aldrig så att Anders "Ankan" Bergman bara låtit det fortgå, utan att agera?

Denna bloggpost publiceras också på bloggen Mårtnssons meningar, länk. Du är välkommen att bidra med material om hur kommunen sköts.